Allteftersom Enneagrammet blir alltmer använt i världen ökar också intresset för att undersöka hur modellen hänger ihop med forskning om personlighet. För ett år sedan skrev vi en blogg om en grupp på fem forskare som under närmare 15 år undersökt detta. De kallar sig PDP-gruppen – som i Patterns of Developmental Pathways. Nu börjar de närma sig slutet av sin forskning och deras bok beräknas komma ut i slutet av 2023. Vi deltog nyligen i en workshop där de berättade om sitt arbete och vill gärna dela det i denna blogg. De fem forskarna är;
- Dan Siegel, välkänd psykiatriker och neurobiologi-forskare i framkant
- David Daniels, numera avliden psykiatriker från Stanford, som också varit en av pionjärerna avseende Enneagrammet.
- Denise Daniels, (dotter till David) som forskat inom området temperament hos spädbarn och småbarn
- Laura Baker som forskat på tvillingar och deras personlighet
- Jack Killen, läkare, forskare och numera hög chef inom statliga National Institutes of Health i USA.
Frågan de ställt sig är hur Enneagrammet kan hänga ihop med hittills känd forskning om personlighet.
Gruppen poängterade också att vad de framför är som all vetenskap, en hypotes – och den behöver testas många gånger innan man kan fastslå om den stämmer. Metoden de använder går ut på att testa sin hypotes genom;
- First person data – människors egna berättelser om sig själva, s.k. narrative science
- Second person data – det som andra har observerat om människor
- Third person data – koncept som redan finns inom vetenskapen
Dessa tre läggs ihop och sedan handlar det om att hitta vad som är fel med det – att verkligen utmana sina egna hypoteser.
Några av de koncept baserade på tidigare forskning som tagits in i denna forskning är:
- Teorin om att man kan urskilja olika s.k. temperament, redan hos väldigt små barn och att dessa olika temperament ger typiska mönster kring;
- Hur vi upplever känslor
Var främst vi har vår uppmärksamhet- Hur vi beter oss och reagerar
- Att födas är en otrolig omvälvning, helt plötsligt behöver vi se till vår egen överlevnad. Från att ha fått allt serverat – näring,värme, kontakt – behöver vi se till att få allt detta utifrån. Vi behöver börja andas och signalera om hunger, kontaktbehov, värme etc. Man kan se olika mönster i hur vi gör detta och vi är känsliga för olika saker. Visa mönster upprepar vi om och om igen vilket skapar neurologiska utvecklingsvägar. Som att trampa upp en stig i hjärnan. Efter att tag blir den så djupatt vi automatiskt hamnar där. Ju mer otrygg uppväxt vi har desto djupare blir stigen, en tryggare uppväxt ger mer flexibilitet.
- De sju grundläggande känslosystemen som identifierats av Jaak Panksepp i hans mångåriga forskning på människor ochandra däggdjur ( se mera nedan).
Gruppen vill också gärna prata om personlighet som ett verb inte ett substantiv – att det är något vi ”gör” – vilket väl korrelerar med Enneagrammets grundtanke att vi har eller använder en viss strategi mer än andra.
PDP-gruppens forskningshypotes är att beroende på olika temperament ger olika känslosystemsaktivering. Detta skapar olika strategier i oss för att anpassa oss till vår omgivning. Det obehag som uppstår vid födseln av att själva behöva se till våra behov aktiverar olika stressrelaterade känslor. De menar också – liksom flera andra forskare – att vår grundpersonlighet formas av en kombination av tidiga upplevelser utifrån temperament och tidiga erfarenheter. Man beskriver tre motivationsbaserade nervnätverk som vi utvecklar:
- Agency & Empowerment – vi måste lära oss att överleva kroppsligt
- Bonding & Connection – vi måste lära oss leva med andra, vi är beroende
- Safety & Certainty – vi behöver lära oss vara vaksamma och beredda
Det är inte svårt att se att ovanstående korrelerar med Enneagrammets tre intelligenscenter.
I Panksepps forskning har han identifierat sju grundkänslor som delas in i två grupper:
- Appetivite emotions – handlar om att söka sig mot möjligheter, kort sagt positiva känslor
- Aversive emotions – reaktioner mot hot, mer ”negativa” känslor upplevelsemässigt
I den sistnämnda gruppen finns tre huvudkänslor; Vrede, Rädsla och Sorg – eller Separationssorg som identifierats i forskning på spädbarn. Även här lätt att se att de korrelerar med Enneagrammets grundkänslor i de tre intelligenscentren, iallafall enligt många Enneagramlärare. Sorg är i vissa böcker utbytt mot Skam och många använder båda.
Under vår uppväxt lär vi oss alltmer att styra våra känslor. Grovt sett kan man se tre mönster:
- Vi tillåter
- Vi håller tillbaka
- Vi modifierar
Ovanstående kan lätt kopplas till det som i Enneagramteorin kallas Harmonics, som handlar om hur vi vill hantera problem och konflikter. Tre strategier vill uttrycka och bli mötta i känslan, tre håller tillbaka känslan och blir rationella och tre undviker det obehagliga och omformar det till möjligheter.
PDP-gruppen har också tagit fasta på något som kallas Attention orientation Bias. Det är en teori om vår hjärnas energi- och informationsflöde. Även här finns tre urskiljbara mönster:
- Energin går främst inåt
- Energin går främst utåt
- Energin går både inåt och utåt.
Om allt det ovan läggs ihop så framträder PDP-gruppens hypotes om hur forskning hänger ihop med de nio livsstrategierna som beskrivs i Enneagrammet. De kallar dem för nio olika Patterns of Developmental Pathways (ev kommer detta P bytas mot Propensities eller Proclivities). Beroende på hur trygg eller otrygg anknytning vi har kommer våra nervbanor att gräva sig olika djupt. Ju mer otrygghet desto mer är vi knutna till dessa mönster i tankar, känslor och beteenden. Detsamma uttrycks i Enneagrammets utvecklingsnivåer:
Tre olika Agency & Empowerment Pathways vilket motsvarar tre olika strategier i den fysiska triaden som hanterar Vreden på tre olika sätt:
- Åttan – vreden är mer tillåten och går utåt
- Ettan – vreden hålls tillbaka och går inåt
- Nian – vreden modifieras/neutraliseras och går både utåt och inåt
Tre olika Safety and Certainty Pathways vilket motsvarar tre olika strategier in den mentala triaden som hanterar Rädsla på tre olika sätt:
- Sjuan – rädslan modifieras/neutraliseras och fokus vänds istället utåt mot stimulans
- Femman – rädslan hålls tillbaka och fokus vänds inåt för att bli oberoende
- Sexan – rädslan är mer tillåten och går både inåt och utåt vilket ger vaksam osäkerhet
Tre olika Bonding & Connection Pathways vilket motsvarar tre olika strategier i den emotionella triaden som hanterar Separationssorg på tre olika sätt:
- Tvåan – sorgen modifieras och fokus vänds utåt för att få kontakt
- Fyran – sorgen tillåts och fokus vänds inåt för att vara i känslan
- Trean – sorgen hålls tillbaka och fokus går både utåt och inåt för att skapa självbild
På EnneagramCenter ser vi verkligen fram emot denna bok och vi kommer att fortsätta följa arbetet och rapportera när vi vet mer. Det finns än så länge relativt lite forskning kring Enneagrammet så detta är ett mycket välkommet tillskott. Sedan behövs förstås så mycket mer, men detta är en intressant hypotes som vi hoppas att fler kommer att jobba vidare utifrån – och ifrågasätta förstås, det är så forskningen kommer vidare.
