Det finns en uppsjö av olika personlighetstester som används i företag och organisationer idag. För att reda ut begreppen lite har vi gjort en kortfattad kartläggning av några av de vanligaste och jämfört dem med Enneagrammet.
En skillnad inledningsvis är att i de allra flesta andra modeller utgår resultatet ifrån självskattningstester som deltagaren fyllt i. Det finns tester och indikatorer även för Enneagrammet men varje välutbildad Enneagramcoach eller lärare vet att dessa alltid måste kompletteras med en ingående intervju. Där ställs undersökande frågor där Enneagramcoachen och deltagaren tillsammans ringar in var i modellen deltagaren känner igen sig mest.
I detta tidigare blogginlägg kan du läsa mer om hur Enneagrammet inte är ett personlighetstest.
Myers Briggs Type Indicator (MBTI)
MBTI skapades av Catherine Cook Briggs och Isabel Briggs Myers – mor och dotter. Ingen av dem hade någon formell utbildning i psykologi. De baserade modellen på Jungs teorier varvat med egna observationer av tusentals människor. Tillsammans skapade de en indikator som skulle mäta personlighetstyp baserat på preferenser. Preferenserna ställs emot varandra och skapar fyra ”motsatspar”:
- Extroversion or Introversion
- Sensing or Intuition
- Thinking or Feeling
- Judging or Perceiving
De handlar om; var vi fokuserar vår uppmärksamhet och energi, hur vi samlar information, hur vi fattar beslut utifrån information vi får och hur vi hanterar och relaterar till omvärlden. Kombinationen av de fyra preferenserna ger 16 olika MBTI typer. MBTI skapades från början som ett karriärverktyg, men Myers och Briggs kom med tiden att anse att det färgade hur man ser alla aspekter i livet. Det sågs som ett viktigt verktyg i studievägledning, utbildning, äktenskap och personliga relationer.
I Sverige har MBTI under lång tid varit en av de mest använda personlighetstesterna för företag och organisationer. Den används i ledarutveckling, teamutveckling, rekrytering, karriärcoaching m.m. Många organisationer i USA och Europa använder både Enneagrammet och MBTI eftersom de kan komplettera varandra. MBTI tittar främst på beteende och din typ kan förändras över tiden medan Enneagrammet belyser grundläggande motivation, strävan, rädslor – varför vi gör det vi gör, vilket tenderar att vara mer beständigt. Det finns också relativt tydliga korrelationer mellan Enneagramstrategier och MBTIs typer. Ettor brukar t.ex. oftare vara Judging, Tvåor Feeling, Fyror Intuition, Femmor Thinking etc. Men så finns det också alltid undantag, Tvåor som är mest Thinking, Femmor som är mest Feeling etc. Det skapar ofta en speciell motsägelsefullhet i dessa individers personlighet.
DISC
Med boken ”Omgiven av idioter” har DISC de senaste åren fått en spridning inte bara inom företag utan också i människors privatliv. Grunden utvecklades på 1920-talet av W.M Marston och idag finns den i ett dussin olika varianter med olika namn som Thomas-DISC, IPU, Extended DISC m.fl. DISC bygger på ett självskattningsformulär – ofta inte mer än 20-25 frågor. Därefter får man en profil som mäter preferens på fyra olika beteenden;
- Dominans (D)
- Influence (I)
- Steadiness (S)
- Conscientiousness (C).
D och I handlar om extroverta delar av personligheten och C och S indikerar introverta aspekter. D och C är uppgiftsfokuserade aspekter medan I och S handlar om sociala relationer.
DISC ger en övergripande bild av en persons preferenser inom områdena ovan. Det kan vara en bra startpunkt för att ytligt förstå olikheter inom ett team. Många av EnneagramCenters kunder har tidigare använt DISC – ofta i ledarutvecklingsprogram.
Enneagrammet kan bidra till en mer fullödig förståelse av DISC-resultatet eftersom det beskriver de bakomliggande motivet till preferenserna. Enneagrammet ger också en mer träffsäker bild av en persons självbild, världsbild och repetitiva tankar, känslor och handlingar. Det visar också personens viktigaste utvecklingsvägar.
I denna artikel från Dagens Arena kan du läsa om en del av kritiken mot MBTI och DISC.
Strengthsfinder
Denna teori beskrivs i en självhjälpsbok från 2001 av Marcus Buckingham och Donald O Clifton. Den presenteras som att vuxna människor har ett visst antal starka karaktärsdrag som gör att de utvecklar styrkor inom vissa områden och har svårare med andra. Strengthsfinder går ut på att hitta sina fem grundläggande styrkor och satsa på att utveckla mer av dem istället för att fokusera på sina svagheter. Genom att identifiera styrkorna hos individer i en arbetsgrupp kan ledaren styra uppgifter så att de utförs av dem har just dessa styrkor.
I forskningen av modellen säger man sig ha sett vissa mönster som lett till att man kan påvisa 34 olika talangteman. Dessa har rubriker som; Achiever, Discipline, Includer ,Positivity etc. Många av dessa talangteman går direkt att härleda till olika Enneagramstrategier. I Enneagrammet kan man dock även förstå den bakomliggande motivationen till en viss talang – och dessa kan skilja sig mellan olika strategier.
Enneagrammet visar att vi under stress tenderar att överdriva våra styrkor och att de leder till utmaningar. Här kan vi se en risk med att förbehållslöst satsa på sina styrkor. Risken finns att man tar dem som ursäkt för att stanna kvar i begränsande beteendemönster som inte gagnar en själv eller ens relationer. Talangteman ovan kan t.ex. göra en alltför prestationsidentifierad, alltför disciplinerad och därmed oflexibel, överdrivet positiv och vägra se problem eller alltför inkluderande och ständigt söka konsensus.
Är du nyfiken på att förstå mer om Enneagrammet? Kom på en av våra öppna föreläsningar!
(Källor: TheEnneagraminBusiness.com, Wikipedia, Dagens Arena)
