Under det senaste året har Enneagrammet fått utstå en del negativ mediebevakning i Sverige. En av våra kunder i offentlig sektor fick kritik i P4 och i Skara fick lokala utövare uppleva hur deras arbete kritiserades i både radio och tidningar. Det handlade inte om vad de använde modellen till, utan för vad kritikerna trodde att den var. Fokus hamnade – som i tidigare fall – på s.k. vetenskaplig validitet. En konsulterad ”expert” avfärdade den som ”inte bättre än horoskop”, och etiketten fastnade tyvärr. I vidare rapportering fick den heta ”horoskopmodellen”, vilket förstås är helt fel – Enneagrammet har inget att göra med när du är född och ger ingen etikett på vem du är.

Att denna sorts kritik upprepas är frustrerande — men kanske inte så konstigt i en mediavärld byggd på att jaga ”klick” och braskande ”storys”. Men det är också en signal. Om vi som arbetar med Enneagrammet inte är tillräckligt tydliga med vad det faktiskt är, riskerar vi att lämna tolkningsutrymmet till dem som inte förstår modellen.

Huvudkritiken handlade om att Enneagrammet saknar vetenskaplig grund. Det är en invändning vi behöver svara på med ett bättre språk. Kritiker av Enneagrammet utgår ifrån att tester talar om för personer ”vem de är” och att det därför ska vara vetenskapligt validerat – så att det blir ”rätt”. Det gäller för personlighetstester som används för rekrytering och andra sammanhang i arbetslivet, vilket är helt rimligt. Men Enneagrammet är inte något test, det är främst en reflektionsmodell eller utvecklingsmodell. Tyvärr finns det reklam för olika Enneagramtester på internet vilket är vilseledande. Men vi som använder Enneagrammet enligt IEAs etiska riktlinjer låter människors egna upplevelser av sig själva vara det som vägleder. Det går inte att mäta vetenskapligt eller säga om det är rätt eller fel.

Majoriteten av de modeller som används i arbetslivet – både inom offentlig sektor och privata näringslivet – bygger på beprövad erfarenhet. Låt oss anamma det som grund för Enneagrammet – för modellen vilar verkligen på just erfarenhet. Sedan 70-talet har den använts av människor över hela världen. Den senaste forskningen av psykiatrikern Dan Siegel m.fl. baseras på vittnesmål från 50 000 personer. Idag används Enneagrammet av miljontals människor globalt, och i Sverige känner tiotusentals igen sig i modellen. I länder som Belgien, Danmark, Holland och USA har den fått bred spridning inom ledarskap, terapi och organisationsutveckling. Även i Kina och Sydkorea växer intresset, inte minst inom akademin.

Något annat som kan göra modellen missvisande är hur vi benämner Enneagrammets strategier. När vi använder ord som ”typ” eller ”personlighet” bjuder vi oavsiktligt in till jämförelser med MBTI, DISC och andra personlighetstest. Det gör modellen mer statisk och inboxande, istället för dynamisk och utvecklande. Enneagrammets syfte är att hjälpa människor bli mer flexibla, inte mer låsta. Det handlar om att känna igen sina mönster så väl att man kan välja att göra annorlunda. Modellen beskriver en strategi vi utvecklat — inte en sanning om vilka vi är. Vi bör heller inte säga att vi är vår dominanta strategi, det är en strategi vi har eller använder. Vi kan också säga att vi känner igen oss i ett visst mönster. 

Hur ska vi bidra till att minska okunnig kritik:

Undvik att prata om tester: Enneagrammet är en reflektionsmodell eller utvecklingsmodell — ett verktyg för självinsikt och förståelse av andra, inte en kategorisering. Vi kan också se modellen som ett översättningsverktyg mellan människor — något som hjälper oss förstå varför vi reagerar olika på samma situation, och hur vi kan mötas med mer empati.

Istället för ”vetenskapliga bevis”: Enneagrammet vilar på beprövad erfarenhet — ett begrepp som är väl etablerat inom exempelvis offentlig sektor, där majoriteten av de modeller som används är just beprövad erfarenhet snarare än strikt vetenskapligt bevisade.

Säg inte ”jag är en fyra”: ”Jag känner igen mig i det här mönstret” eller ”jag använder mest den här strategin.” Det handlar om ett förhållningssätt till livet — inte en permanent identitet.

Är du Enneagramutövare och har synpunkter eller frågor? Hör gärna av dig.

 

Liknande inlägg

Mer att läsa

Vilka övertygelser har du?

”Jag måste undvika att ha tråkigt” – det är en övertygelse som styrt mig under hela mitt...

Läs mer

Enneagrammet är inte ett personlighetstest — dags att säga det tydligare

Under det senaste året har Enneagrammet fått utstå en del negativ mediebevakning i Sverige. En...

Läs mer

Poddavsnitt 36 – Enneagrammet och validering, intervju med Philippe Halin

I detta avsnitt intervjuar Tina den belgiske psykologen Philippe Halin som är den som gjort mest...

Läs mer